En krönika i fantasins tecken
De här dagarna ägnar jag myclet tid att åt läsa Leif GWs sista bok Gustavs grabb och som vanligt fångar han mig från första sidan. Den här gången är det extra intressant för han beskriver både sin barndom och uppväxtåren. Genom att han är lika gammal som mig känner man igen nästan allt även om han växte upp på Gärdet nära Frihamnen och senare på den Norra sidan av Valhallavägen/Odengatan och jag i småstaden Söderhamn så var likheterna många inte minst läroverksåren och med alla kufar som lärare.
En för varje ämne med många profiler eller original kanske är ett bättre ord.
Vi var bägge arbetargrabbar och det var inte alltid så lätt i läroverksmiljön men vi klarade oss ganska hyggligt i alla fall.
Genomgående för hans uppväxt var fantasin och här känner jag igen väldigt mycket från min egen uppväxt lite av en ensamvarg som läste och skrev väldigt mycket.
Kanske det finns ett släktdrag för Emilia 5 år eller snart 6 som hon säger har en härlig fantasi för hon sysselsätter sig själv och det enda som hörs är hennes resonemang med sig själv och det är inga docklekar för det är mest en massa gamla bilar som intresserar mest och jag kommer ihåg själv att det är ingen idé att störa utan behöver hon något så frågar hon.
Just den här fantasin är ett vapen också senare i livet för jag har haft en stor användning när jag funderat och skapat olika artistprogram genom alla år och egentligen tycker jag att det vågas för lite idag för det skall göras som alla andra gör och det kan säkert vara rätt många gånger men det borde fantiseras lite mera.
Därför tycker jag att det är så kul att de fyra fantastiskt begåvade sångtjejerna Evelina, Alice, Ebba och Julie gör den välgörenhetskonserten här i Söderhamn på fredag för att bara hitta på en sån här grej är en stor form av fantasi, att helt enkelt våga göra lovvärt och jag hoppas som sagt att de får stor respons och att Söderhamnarna ställer upp och stöder dom.
Måste le åt Evelinas facebooksinlägg idag på äkta Lingmanmanér ”Det går bra nu”……………
Under eftermiddagen idag har dom intervjuats av TV 4:s lokala Nyhetsprogram och bara det att de nu uppmärksammas av media är en stor framgång.
Jag kommer att ägna stor uppmärksamhet åt dom den här veckan och hoppas att kunna bidra med marknadsföring av deras initiativ för bevarande av Värmestugan här i Söderhamn.
Imorgon kommer de och hälsar på här ute i Ekvik och det ser vi fram emot både jag och IngaBritt. Emilia hade också superkoll på de som sjöng nere vid bryggan i somras.
Jag hoppas att det är flera av alla våra ”stjärnor” ute i landet som kan släppa fram sin fantasi och skapa något riktigt bra. Jag ställer gärna upp med råd men det är oerhört viktigt att inte vi vuxna lägger oss i för mycket för det är deras ”grej
Ett dagens ord lyder så här denna dag; Lycka är när vardagens ting lyser som guld….
Hoppas att ni alla får en trevlig kväll
Lasse