Tisdagen blogg ägnas åt Monica Z.
Vi såg filmen på DVD igår kväll om den fantastiska sångerskan Monika Zetterlund och en otäckt porträttlik Edda Magneson som Monica.
och Edda spelade rollen som Monica på ett mycket briljant sätt både som skådis och sångerska.
Jag blev lite illa berörd av filmen för jag visste inte allt om denna gudabenådade sångerska och jag kom att tänka mitt första möte med henne.
En konsertkväll i Röda Rummet i Söderhamn
Det här var under min tid som Folkets Huschef i Söderhamn och vi gjorde många uppmärksammade program med landets mest kända artister och den här kvällen hade jag engagerat Hudiksvalls Storband under ledning av Nore Sundqvist (tror jag att han hette så ) och den stora attraktionen var att bandet skulle kompa Monica, Röda Rummet tog 600 personer och allt var utsålt och Röda Rummet var den största lokalen i kvarteret Oxen som förutom Folkets Hus också innehöll Stadshotellet och den nybyggda hotelldelen låg i direkt anslutning till Röda Rummet och den stora scenen och Monica hade sitt rum nära scenen.
Första akten bjöd på enormt bra musik och Monica briljerade med härlig sång och publiken var i smått uppror över hennes prestationer och både jag och publiken såg fram emot en högklassig andra akt. Efter en halvtimmes paus körde bandet igång och efter några orkesternummer var det dags för kvällens stora stjärna att äntra scenen. Jag märkte direkt att något inte stämde och den känslan blev starkare för varje nummer och till slut kunde jag konstatera att hon hade blivit ordentligt berusad och både jag och kapellmästaren märkte det här, men på något underligt sätt lyckades hon slutföra konserten och jag tror att många i publiken inte märkte hur illa ställt det var och efter sista extra numret fick jag bära henne till hotellrummet som var ganska nära och sedan fick jag ägna timmar åt att lyssna på hennes historia och varför hon druckit sig berusad under pausen på rummet och det var bl.a kärleksbekymmer och mycket annat som också fanns med i filmen.
Mycket av det jag hörde den natten återkom i filmen och därför att jag blev så berörd och vad jag kan förstå så var det mesta i filmen en sannskildring men jag har en känsla av att skildringen av Pappan inte var riktigt sann.
Nu lyssnade jag till allt och känslan var bara sorglig att en sådan briljant artist/sångerska skall förstöra sitt liv på det här sättet och sedan träffade jag henne några fler gånger men vi kom aldrig att tala om den här natten på Söderhamns Stadshotell och jag är inte säker på om hon kom ihåg så mycket av den men för stunden gjorde det nog ganska gott att få lätta sitt brustna hjärta för jag är och alltid varit en bra lyssnare och vad jag minns så somnade hon ganska gott den här sena natten…………och som tur var blev recensionen lysande i lokaltidningen.
Jag tycker Monica är en av mest begåvade artister och det är mycket som jag fortfarande gillar väldigt mycket och hennes bästa låt är i mitt tycke
Sakta vi gå genom stan och TV-serien Söderkåkar minns man med glädje och så förstårs Mobergfilmerna Utvandrarna och Nybyggarna där hon spelade byhoran Ulrika.
Jag hade tänkt skriva om lite annat idag men det får vänta tills imorgon för man kan inte blanda annat med den här hyllningen till en av våra största artister och den stämning jag befinner mig i efter att ha tänkt på hennes liv och prestationer
Men ha en trevlig kväll
Lasse