En sjö mitt i Hälsingland
Igår var vi uppe i mitten av Hälsingland – en fäbodvall Västerocka, en annan vall Österocka och sjön Tolockasjön som lär vara den djupaste i landskapet (16 m) Platsen besöks minst en gång varje sommar.
Igår satt jag på stranden och blickade ut över vattnet och medans barnbarnen lekte i vattnet rann mina tankar bort mot mitten av -50-talet och våra somrar på fäbodvallen och för en grabb på knappt 10 år var det ett stort äventyr som började i Söderhamn och för att tillbringa en hel semester fordrades det en ordentlig packning och mest kommer jag ihåg det året vi packade in allt i brödbuss ”Rydens Bageri” som Harry körde upp på knaggliga vägar och sista milen uppför branta backar var säkert jobbig för den här gamla bussen.
Kul att se så här c:a 60 år senare och inget har egentligen förändrats utom vägen som numera är omgjord men vi åker den gamla ibland.
Fäbodstugan var genuin med ett stort rum och en storstuga med både öppen spis och en vedspis men vädret var oftast bra och sommaren 1955 var då den varmaste i mannaminne och det gick nästan inte att gå på vägen pga hettan men vilket badande det blev och mina simkunskaper blev bra efter de här somrarna. Badstranden vi utnyttjade mest låg i anslutning till vallen men längre österut på sjön fanns en jättefin sandstrand som kallades Vitsand och nu så såg jag att den på nätet kallades för ”Vitsandsviken” och det har jag inte sett eller hört på alla år.
Till Vitsand rodde vi i vår flatbottnade gamla ekar som var hemmagjord men en gång när vinden var den rätt så fällde vi en gran som fick bli segel och det fungerade alldeles utmärkt på ditvägen men hem fick vi ro.
Och tänk att flytvästar inte var uppfunna än och vi småbarn var oskyddade i de mycket enkla roddbåtarna men jag tror att vi lärde oss respektera vattnet.
Att fiska var en stor sysselsättning för min far och bror som tillbringade många timmar på sjön.
Djurlivet var rikt och på vallen betade korna helt fritt och en och annan gång såg vi älg däremot fanns inga björnar på den här tiden i Hälsingland – skillnad nu när flera hundra finns i landskapet.
En sen kväll fick vi besök av bonden som ägde korna och en kviga hade inte kommit hem. Vi hade främmande bl.a en riktig kraftkarl och jag följde med ut i skogen och letade och med hjälp av en koskälla lyckades vi hitta kvigan och nedanför kravlade en helt nyfödd kalv som John bar hem på axlarna och den synen jag såg mitt på skogen med kvigan och kalven var fin men några snabba mobiler som kunde fånga en bild fanns inte så bilden får man förvara i hjärnan.
Maten bestod av mycket fisk men en lanthandlare från Enånger kom upp till byn Grängsjö en gång i veckan där en handelsbod var inrättad och det köptes det mest nödvändiga och jag kommer mest ihåg det rimmade fläsket och att man köpte ”säte” till s-k tjockmjölk (långfil) och sedan blandade man i komjölken och det blev alldeles gult, fett och bra………
Vattnet hämtades från en kallvattenkälal på Vallen och trots värmen som kommer jag inte ihåg att den sinade någon gång.
Att få besök under de här veckorna var inte alltför vanligt och om en bil kom så hördes den på långt håll och det fanns gott om tid att ro hem igen innan den besökande bilen kom och det fanns inga telefoner så man visste aldrig vem som kom.
Och nu när jag sitter här på stranden så det är klart att man tänker på hur allt har förändrats med t.ex telefoner och jag undrar hur t.ex dagens tonåringar skulle klara sig utan kontakt med omvärlden men man visst ju inte om något annat så det gick bra.
Men det har varit kul att följa den här trakten och i början av -70-talet tog vi upp kontakten och har sedan varit på plats varje sommar. Vi har plockat alla bär här uppe, mycket svamp genom åren och som jag berättat om tidigare har både jag och Inga-Britt upplevt konstiga saker med allt från småtomtar bakom stora granar och andra saker som inte har någon förklaring men enligt alla sägner berättar om konstiga saker och att det är Hälsinglands stora tillhåll av småfolk.
Ja, det här var några tankar jag fick på stranden till Tolockasjön och nu fortsätter den fjärde generation sina äventyr mest i badet på Vitsandsviken och det är klart att det här är mitt smultronställe.
Senare ikväll kommer mera rapporter från Stjärnskotts sista delfinal i Stenungssund och kanske jag hinner med lite från RixFM i Malmö med Tone och Eric plus mer från Friidrotts-VM.
Ha en trevlig kväll
Lasse