Norrland från min horisont

Norrland 58 % av Sverige –

Jag skall börja med att citera lite ur en avhandling från Umeå universitet
”Tjuvjägare, bidragsfuskare och bakåtsträvare …..eller trygga, naturliga och sansade.
Bilden av norrlänningen varierar beroende om Du ser ”Jägarna”  eller reklam för Norrlands Guld
Övriga Sverige vill gärna upprätthålla distansen till Norrland. Det blir lite vi och demkänsla, lite mobbning för att slippa  kännas vid likheterna.

Stämmer då det här med verkligheten  ? Både Ja och Nej och som jag säger i rubriken så är Norrland mer än halva landet och jag tror inte att Gävlebon är en s.k äkta norrlänning och kanske känner mer samhörighet med Mälardalen än med t,ex Norra Norrland och sedan gillar vi inte att buntas ihop till norrlänningar. Vi med rötterna i Hälsingland har stor integritet och kallas oss helst Hälsingar och en jämte är en jämte  med egen republik och kallar sig väl aldrig norrlänning utan de ”äkta norrlänningarna finner vi nog främst i Västerbotten och Norrbotten med Lapplands inland.
En reflektion också; hör vi nånsin någon säga götlänningar eller Svealänningar, heter det så ? däremot tycker jag mig ha märkt att En Skåning och En Hälsing eller annan norrlännning har många likheter, kanske inte språket med just att de har sin självkänsla  och intrigitet på samma sätt.

Men det är klart att det finns många fördomar om norrlänningar och då talar jag kanske främst om de från Norr-och Västerbotten och ett roligt uttryck har jag från en Kalixbo – ingen optimist direkt men måste iallafall berömma en god middag som måste berömmas som låter så här; Det var inte särskilt dåligt det här……

En annan sak som vi utnyttjar mycket är i turistreklamen där landets PR-makare gärna och helst använder vackra bilder, renar. älgar och björnar från Norrland för att locka främst turister från mellaneuropa till Sverige och jag har hört många småbittra kommentarer ”att nu duger vi minsann”.

En norrländsk dialekt andas någon form av trygghet för de flesta men den kan klinga falskt för det är ingen garanti för en skåning är mindre trovärdig än en norrlänning, men det påstås att en norrlänning har lättare att få hyra en andrahandslägenhet i Stockholm just pga sin trygga och kanske mer trovärdiga dialekt.

Sedan finns det naturligtvis annat som inte är typiskt norrländskt och jag har varit väldigt mycket i Umeå och senast vid två tillfällen i sommar och Umeå är ingen typisk norrlandssstad utan är lärostad med en blandad befolkning och lär ha landets lägsta medelålder. Kroglivet är livligt och de har också sitt Lilla Torg precis som i Malmö Renmarkstorget med många fina krogar.
Jag kan uppleva att många av mina  intryck  av en nordnorrlänning är lite svåra att komma inpå på livet många gånger men har man en gång vunnit deras förtroende så har man oftast en vän för livet.

En fördom men  kanske inte ändå , att det är bara norrlänningar som äter surströmming  för jag har inte träffat på så många från sydsverige som gillar den här läckra rätten med sitt största säte i trakterna kring Höga Kusten i Ångermanland. Själv äter jag surströmming med god aptit men inte så att vi äter det till vardags  som en vanlig middag, nej det skall vara någon form av fest. Men en  s.k stut med ett nybakat tunnbröd, äkta smör, skuren potatis, och ett par strömmingar och rå gullök på topp….faktiskt inte så dumt.

Således är mitt förhållande till norrlänningar gott men jag gillar precis lika mycket människor från Stockholm och Mälardalen, Smålänningar, Bohuslänningar och Göteborgare, Dalkullur-masar, Värmlänningar och förstårs Skåningar och sammanfattningen är att det finns precis lika många trevliga som otrevliga varsomhelst i vårt land.
Möjligheten har många som kan kallas norrlänningar tillsammans med skåningar större integritet  än andra.

och i dagens ord hyllar jag mamman;
När Gud inte kunde vara överallt
skapade Han mamman

Ha nu en trevlig lördagskväll i hela landet.
Go,kväll
Lasse