Självkänsla – en viktig egenskap !!!!
Att vara ung artist idag handlar mycket om att ha en viktig egenskap med sig och det är självkänslan. Du måste vara stolt och tro på det Du gör och det här kan man träna upp och skaffa sig på ett eller annat sätt och som i mitt fall ett viktigt byte av jobb.
Lill-Babs har vid något tillfälle talat om det här och det gick ut på ”Låt ingen trampa på Dig” och
de få orden tycker jag är oerhört viktiga ”låt ingen trampa på Dig” det här händer ibland sådana som är t.ex duktiga och framgångsrika unga artister att s.k kompisar blir väldigt avundsjuka och det kan yttra sig många sätt i form av mobbing eller andra otrevligheter.
Även vi vuxna måste ha tilltro till vår självkänsla och jag skall berätta från min egen erfarenhet av vad ett yrkesbyte kan förändra mycket.
Efter avslutad skolgång hamnade jag på Länsstyrlesen i Gävle för s.k Landskanslistaspirant-utbildning med allt vad det innebar och efter ett år skulle en ny myndighet komma till och det var Kronofogdemyndigheten som behövde nya tjänsteförrättare och hux flux så hamnade jag där – gick några specialutbildningar i konsten att driva in skattemedel m.m till Staten. En av utbildningarna hade förlagts till Marstands Hotell och jag tillbringade 3 månader på den här enormt fina sommarparadiset, men nu var det ingen sommar utan jan-mars och det var minst sagt bistert. Vi var 80 killar och 3 tjejer och det slutade med katastrof för tjejerna – två blev skilda, medan den tredje blev gravid och 5 killar blev kallade till tinget för faderskapsutredning.
Jag tillhörde inte någon av dem men det var en mycket speciell vistelse utan några större kommunikationsmöjligheter med fastlandet och det lite spännande i somras när vi besökte ön igen efter alla dessa år och ”mitt hotell” med Marstrands bästa läger var fallfärdigt”.
Alltnog jag sökte till myndigheten i Söderhamn och började mitt jobb och jag trivdes aldrig med det här uppdraget – enda undantagen var några perioder när vi var uthyrda för special-uppdrag i Stockholm och Södertälje och det var både spännande, utmanande och goda arbets-kamrater där vi jobbade som ett team mer eller mindre dygnet runt måndag – torsdag och sedan ledig fredag – söndag. På myndigheten i Söderhamn blev det en tristess som gjorde mig sjuk och det oerhört meningslösa arbetet som bedrevs var inte kul och våra arbetsresor ute på landsbygden som vi flydde till bestod mest av kaffe hos för det mesta trevliga människor som av en eller annan anledning råkat ut för svårigheter och att hjälpa dem var den enda glädjen med jobbet. En gammal Landsfiskal hade fått jobbet som fogde och här trampades det på folk t.o.m skilda kaffepausar där vi fältmänniskor fikade sist med växeltelefonisten medan de som kröp för chefen fikade först och det satts på bestämda platser.
De sista åren på den här myndigheten försökte jag vara tjänstledig så mycket som möjligt för att jobba med olika friidrottsprojekt bl.a de stora friidrottsgalorna i Söderhamn som så småningom skulle leda mig till DN-galan i Stockholm.
Av en tillfällighet och för mina organisationskunskaper och det ”kändisskap” inom idrotten blev jag av Kommunstyrelsen erbjuden jobbet som chef för det kvarter som höll på att byggas i Söderhamn, ett tillbyggt Stadshotell och ett helt nytt Folkets Hus och när jag sa upp mig från Kronofogdemyndigheten var nog en av de mest befriande dagarna i mitt liv och sedan dess har jag alltid på något sätt varit ansvarig för eller väldigt nära när besluten skall tas och de har stärkt min självkänsla som pga tristess och meningslöst jobb höll på att knäcka mig på 70-talet.
Jag har också lärt mig att uppskatta folk för dem de är och jag kommer aldrig att ”trampa på någon” och är nyfiken på folk och tycker att det är kul att tala med Alla och mina samtal i bastun med folket från Mellanöstern är många gånger givande, men tyvärr är det nästan en omöjlighet att kunna samtala med alla dessa ryssar som nu invaderar alla turistorter. Jag tror att många har både självkänsla och en historia att berätta.
Till sist ”Låt ingen trampa på Dig”
Lasse