Lasses iakttagelser

Iakttagelser från Stjärnskottsfinalen
Jag är nu på plats i Ekvik i Söderhamns Skärgård och tänker ha det här som min bas fram till slutet av augusti. Idag är det ett oroligt hav och det regnar ”på tvären” men det kommer bättre tider. Vi kom upp sent igår kväll och under resan upp funderade jag lite över dagen och dessa funderingar och iakttagelser kommer här i någon slags avslutning av Årets Stjärnskott.

Klockan är strax efter nio på lördag morgon och alla börjar anlända till Skansen som är molnigt och snart skulle det börja regna och vilken tur att vi valt klassiska Galejan i år och  vi fick tak. Uppe vid Sollidenscenen har det blivit katastrof den här dagen. Galejan är en av landets mest klassiska dansbanor som invigdes på 20-talet och Ni äldre kommer säkert ihåg Thore Ehrlings orkester som spelade här 1940 – 55 och innehöll sveriges bästa musiker på den tiden och numera är det Skansens storband under ledning av legenden Leif Kronlund som bildades 1994 och spelar än idag varje sommarmåndag. Så det var lite av historisk nöjesmark de här unga artisterna kom till med sina föräldrar och släkt. Förväntningar var stora när Elin och Tomas samlade dem på första bänk inför första genomsjungningen och det var en kul syn för mig när jag såg alla s.a.s bakifrån min position. Här satt 9 ”pudlar” en korthårig tax. Alla tjejerna hade haft en lång morgon med att locka sina hår och den enda killen Erik var nyklippt och fin.
Så var de igång och genom ”griniga” grannar så fick det endast bli med monitorljud först och det märktes att det inte var något direkt stort engagemang på scenen, men det skulle bli bättre.
Molly och Eric anlände direkt från Erics studentfirande i Helsingborg, men såg förvånansvärt pigg ut ändå och han såg lika förväntansfull ut som vanligt. Han gillar det här Eric !!! och tycker allt är ”häääääääärligt”!
En kort paus följde fram till nästa soundcheck och då passade jag och Sandra (barnbarnet) och titta in på Akvariet och kollade in hajar, ormar, krokodiler, apor i en skön blandning.Spännande både för mig och Sandra.
Men sen blev kl.11 och det var dags för soundcheck med fullt ljud och nu var skärpan total och det märktes att det var en stor laddning inför en viktig final.
Jag satt och funderade på vilka som skulle kunna ta sig till final och kunde konstatera att det här kommer att bli svårt för alla känns bra, men på olika sätt, en del sjunger bra andra har jättecharm och någon känns jätteproffsig på scenen. Någon kanske fladdrade med ögonen….
Josephine från Julia och med oerhörd stor vana i liknande stora sammanhang som mångårig programledare i Lilla Melodifestivalen anlände och jag berättade om den höga klassen och hon förstod att det skulle bli så, men jag tror att hon innerst inne kanske inte var fullt så övertygad, trots allt. Den här känslan finns alltid hos mediafolk som inte riktigt tror på oss när det gäller klassen på de här unga artisterna utan alltid måste övertygas och en vanlig kommentar är; ” Inte trodde jag att det skulle vara så här bra bra”  och det skulle visa sig samma sak den här gången.
Så sakteliga fylldes sittplatserna upp och snart var det bra med folk trots ett riktigt dåligt Skansenväder. De flesta hade naturligtvis med någon anknytning till någon av finalisterna och jag tycker att det är en härlig känsla att se alla med vilken glädje som alla verkar ha kring sin lilla stjärna och det är mamma, pappa, syskon, mor-och farföräldrar en annan moster, kompisar och kanske mest kul att tidigare deltagare både i semifinal och andra delfinaler dyker upp och stöttar och med i gänget. Alla bildar små eller stora ”öar” i publiken.
Jag funderar också över utvecklingen över ett antal år och det gäller inte främst sången utan deras sätt ”att vara på scenen och några behärskar scenspråket mycket bättre än vuxna artister. Nikisha och Hilda var nog bäst idag på den konsten.
Att sitta i en jury för de här finalerna är förstårs ett stort ansvar, men det är kul när man känner flytet och både Molly, Anders ”Maverick” och jag hade ju jobbat in oss redan under semifinalen ombord på båten och nu tillkom Josephine med sin erfarenhet och rörde om lite i grytan och vi fann varandra bra även om jag tror att vi nämnde 5-6 möjliga finalister/vinnare, men en sak kan jag nu i efterhand tycka att de allra flesta med något få undantag var bättre i semifinalen och det berodde mest på miljön. Ett kallt regnigt Skansen är inte bättre än en varm skön båt, massor av folk, perfekt ljud, bra scen och en härlig inramning som gav Cabaretkänsla och dom erfarenheterna tog vi med oss mycket av i det här juryjobbet.
Jag tänker inte gå in på allas enskilda nummer idag utan bara lite annat runt omkring Stjärnskott.
Ett av semifinalens allra bästa nummer och även på Skansen tycker jag Sannah gjorde med hela ensemblen i Caracolas Smiling in love, vilken glädje det blev på scenen till den här topplåten.
Vinnaren av Stjärnskott 2008 Sannah tycker jag hade en liten svacka i höstas och jag kan jämföra lite för mig bekant hästspråk med unga travhästar under utveckling och här pratar jag om ”växtvärk” och något liknande tror jag drabbade Sannah och det ligger en svårighet att först bli hyllad barnstjärna och sedan växa snabbt och bli nästan vuxen och komma in i den rollen.
Under den här veckan har jag blivit helt övertygad och jätteglad att Sannah är tillbaka igen och ännu mer driven på scenen och den säkerhet hon visade på scenen den här veckan då var hon riktigt,riktigt bra och mamma Jennie kan vara lugn och sänka farten hahaha för det här kommer att leda långt och jag ser fram emot att följa den karriärstegen för Ni båda ligger mig väldigt varmt om hjärtat.
Jurymötet avlöpte lugnt och efter att alla fått dryfta sitt så blev det lite kompromisser och till slut blev det Hilda, Lisa och Nikisha och för mig blev Nikisha det stora glädjeämnet som jag tyckte gjorde en fantastisk scenisk framställning av sitt nummer (obs nummer) och väl värdig en finalplats och sedan kom turen turen till Eric att avslöja finalisterna och den här stunden att öppna finalkuvert är Erics bästa period i showen. Den glädje och spontanitet han här visar upp av äkta glädje och nästan som på ”julaftonkänsla” är tycker jag är helt enastående. Jag hoppas att hon får med sig den glädjen i sitt artistliv som nu snart börjar på allvar. Grattis Eric till en topp-vecka !!!!!
Kul att se de här ”öarna” jag talade nyss om för vid varje finalnamn stutsade de här öarna rakt upp av glädjetjut. Tyvärr kan jag inte säga så mycket om gårdagens gästuppträdanden för då satt vi i jurymöten men att döma av applåderna så gick allt hem.
Precis innan de tre finalisterna skulle presenteras kände jag en oerhörd glädje där uppe på jurypodiet och en enorm stolthet att ha skapat den här tävlingen som är så himla fin för precis då stod Sannah på scenen som fjolårsvinnare och briljerade, intill mig satt Molly (vinnare 2006) och redan ett begrepp och 3 m.bort stod Vendela (vinnare  2007) på väg att bli stor Disneystjärna och jag tänkte på Nadja( vinnare 2005) som just då var ute i Stockholms Skärgård på Camp Carola och snart skulle en ny vinnare koras (Hilda)  5 fantastiska tjejer som jag är säker på kommer att få en plats på den svenska artistkartan (Molly är ju redan där) och alla har de börjat i just Stjärnskott. Jag tänkte också på det fantastiska team som jobbar med tävlingen Tomas, Jennie, Elin och kanske framförallt AnnaMia som tyvärr hade annat uppdrag den här finaldagen, men hennes engagemang och kärlek till artisterna – stjärna eller inte är helt enormt –  och jag vet att Alla älskar AnnaMia just för det här engagemanget.
Till sist då en hyllning till Årets Vinnare Hilda och henne har jag iakttagit i många år och jag tror att hon var 8 år vid sin debut och hon har egentligen allt för att bli en riktigt stor folkkär artist; Hon sjunger bra, rör sig naturligt på scenen, hon har charmen, den härliga glädjen och det viktigaste av allt
Hennes ögon glittrar. Grattis Hilda till en kanonseger !!!!!
Lasse