Baby Jane på casting

Casting till en delfinal i Schlagern
Så var det äntligen dags för Janes stora comeback i branschen – något tilltufsad av alla löften som inte hölls av skivbolaget men fylld av en härlig revanschlusta och fast besluten att inte lyssna på första bästa utan försöka vara mer kritisk till allt.
På plats i Globen City fanns all castingpersonal med en ytterst bestämd tjej från Lingmans som informerade och snart kunde Jane konstatera att det fanns 50 st. till som skulle prövas och vid jurybordet fanns representanter från både Statstelevisionen, låtskrivare och s.k experter som kritiskt skulle granska alla och det var beräknar att av de 50 skulle c:a 5-6 st. gå vidare till en slutaudition där slutligen de 8 skulle väljas ut.
Jane kände igen flera av de sökande och här fanns t.ex Lisa Toivo, Klara  Olsson, Rebecca Andersson, Emil Jonsson och en av systrarna Wallin och förstårs kändes Jonna Wallin som en svår konkurrent och det märktes också på personalen  att hon fick lite extra uppmärksamhet men Jane knöt näven och tänkte att nu skall visa vad jag kan och hon hade en bra låt med ett härligt sug i refrängen som gjorde henne trygg.
Så var det äntligen dax och alla skulle sjunga vers-och refräng och utan några kommentarer från podiet och det gick ganska snabbt undan och snart var det dags för Jane.
Hon gjorde entré och kände sig oerhört självsäker och hon hade aldrig haft en sådan känsla någon gång och när hon satt refrängen så såg hon på podiet att de var nöjda och den lite elaka Lisa Toivo kom fram och med ett snett leende  ”grattis lilla gumman men vägen är lång än”. En märklig känsla spred sig i Janes kropp – någonting hände – och hon hann tänka ”så här känns det nog att bli frälst eller något liknande och ett inre lugn spred sig i hela henne och hon kände sig helt säker på att gå hela vägen. Så dök han upp den store från Västgötaslätten och tyckte att det var ”okay” och till sin förvång hörde hon säg själv svara ” Nej, det räcker inte med okay – jag har betydligt större förväntningar än så ” och plötsligt kom samtalet av sig och Jane log nöjt, men nu skulle hon kolla in några av de andra och visst, Lisa Toivo var bra, men Jane tyckte att hon inte hade värmen även om Lisa  log ett självsäkert leende.
Men den som levererade var Jonna Wallin och Jane kände att hon har utvecklats på de här åren och kände sig säker på att de skulle bli hon och Jonna som skulle bli konkurrenterna i frantiden, även om Lisa Toivo tyckte och trodde något annat.
När alla sjungit klart så skulle det överläggas och de som gått vidare skulle få besked inom någon timme och den väntan kändes nog mycket lång för de flesta ,men Jane kände sig märkligt nog ganska säker och Lisa Toivo var nog innerst inne ganska nervös för hon sprang ut och rökte i ett kör men hennes kille eller vad det nu  var  -hur som helst en äkta stureplansmodell – som med ett självsäkert leende flörtade med alla så fort Lisa var utom synhåll  ”en vidrig typ tänkte Jane” och i samma ögonblick blev hon tilltalad av honom.
”Och hur gick det med den här skivlanseringen ? och Du tänkte försöka igen ?”
Jane hann inte svara förrän Lisa dök upp och faktiskt räddade situationen men hon tänkte  ”vad elaka människor måste vara”
Nu kon hon – den bestämda damen från Lingmans” och skulle meddela juryns beslut och utan några större krusiduller  meddelades att endast 4 st, gått vidare och de 4 skulle få närmare information och bli kallad till ett möte inom en vecka och namnen är (spänningen var fullkomlig hos Alla 50, men Jane kände sig lugn på något underligt sätt och i första kuvertet läser jag Lisa Toivo – ett överlägset leende kunde skönjas hos Stureplans-killen och Lisa satt bara näsan i vädret – i andra kuvertet Kristoffer Knutsson och en ganska typisk schlagerkille – snygg 20 åring  och troligen gay – och han verkade uppriktigt glad och Jane kände sympati och gladdes med honom och gav honom en snabb kram och kände, som hon gjort under hela dagen, att här hade hon en riktig vän. Men nu började det brännas….
och som nummer tre läser jag  Jonna Wallin – grattis och nu återstår bara ett kuvert och Jane kände blickarna från Lisa och hennes kille. Kanske det var dags nu att att den här comebacken skulle få en snabb avslutning för Jane och hon hann tänka många tankar och det var långa sekunder för även om själv kände sig märkligt säker så visst man ju aldrig; tyckte de att hon hade rösten, var hon tillräckligt snygg, ja det var många faktorer som kunde spela henne ett spratt men så sprättades kuvertet onödigt långsamt och så
Jane…. sen hörde hon inget mera utan allt bara exploderade i henne och hon hoppade i famn på Kristoffer och fick en jättekram av Jonna medan Lisa bara nickade med ett snett leende medan killen utbrast ”Välkommen in i branschen igen” Vi ses ……
Jane hade nått sitt första delmål och nu väntar vi på nästa steg mötet 
En fortsättning följer i nästa vecka
Lasse

kommentera gärna artikeln !

2 kommentarer

  1. Hej, det är så intressant att läsa det här varje vecka man vill bara veta vad som händer. Jättebra berättelse!

    1. Hej !
      Kul att Du gillar min story som är fiction men med mycket verklighet dock är personerna påhittade men bland
      Alla Er finns det delar i varje person,
      Lasse

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *