Ett litet annorlunda inlägg ikväll
Såg ikväll med ett öga på Magnus Härenstam och hans släktforskning.
Jag har också sett andra inslag i den här serien och det är utan tvekan ett intressant ämne. Jag har aldrig ägnat mig åt det här, men det skulle vara lite kul att få veta lite mera och jag vet inte så mycket annat än att min far sysslade väldigt mycket med revyer på 50-talet innan TV helt tog över underhållningen i slutet av 50-talet och Hyland klev in från radion till TV.
Jag gjorde förresten min debut som väldigt ung scenarbetare och min uppgift var att vara ridåhalare och jag minns när jag mötte min första elridå när jag bara behövde trycka på en knapp – det var stort –
Jag vet också att min farmor som jag inte kommer ihåg var en mycket duktig sångerska till eget gitarrkomp och hennes favoritsånger fanns bland de s.k läsarsångarna. Men sedan vet jag inte så mycket, så visst skulle de vara intressant att försöka sig på lite släktforskning och se om det finns någon scengycklare bakåt i tiden eller kanske någon präst eller frikyrkopastor.
Nu var det inte meningen att jag skulle ägna mig åt scenproduktioner utan jag har alltid talat om att jag skulle blivit präst – ett yrke eller kall som alltid fascinerat mig och i somras stod jag inför ett mycket svårt val. Vi hade final i Stjärnskott på Skansen och jag hade under alla dessa 23 år aldrig missat en final någon gång. Samtidigt hade jag och IngaBritt blivit inbjuden till en prästvigning av en tidigare mycket uppskattad och älskad talang -Zandra Zinner – som nu skulle prästvigas i Härnösands Domkyrka på samma dag som vår final och faktiskt efter mycket funderande tackade vi nej till prästvigningen. En högtid som vi aldrig upplevt och det skulle vara stämningsfullt att få uppleva detta
Men jag tror att en riktigt bra präst skall ha lite anlag för scenkonsten och för även här gäller det att ha utstrålning och förmågan att fånga människor.
Jag hörde talas om en präst i Gävle, som verkade där för många år sedan och var av prästsläkt och sonen skulle naturligtvis fortsätta precis som både far och farfar gjort, men Pers egen dröm var att bli skådespelare. Till slut accepterade han sin fars önskan, men sa samtidigt ”att ska jag bli präst skall jag spela teater i predriksstolen och det gjorde han och det går många skrönor om honom både om uppmärksammade predikningar men även diverse kvinnoaffärer och dansuppträdanden där kyrkliga kvinnor generades av att bli uppbjuden till dans av självaste prosten som glatt förklarade att tron satt inte i benen……..
Imorgon skall jag återgå från präster till talanger och så småningom ikväll är det
Go,natt Du i Sverige ”var Du än befinner Dig”
Lasse