Min söndagskrönika 2009-03-29
Premiärhelgen är klar för Nextstar och kul att se hur många faktiskt utvecklats som artister bara den här helgen. Jag får säkert anledning att återkomma, men av de nya har jag hittat ett jätteämne som jag tror har en framtiden på scenen.
Precis när jag skall skriva det här så skall Lotta på Bingolotto intervjua en av de största artister genom tiderna -Lill-Babs- och jag har haft förmånen att träffat och jobbat med henne många gånger. Jag minns hennes största shower på Berns som var helt outstanding och jag tycker att det är synd att det inte finns liknande idag med en superstjärna, dansare och stor orkester.
Som sagt , jag har sett de flesta av hennes största shower, men ändå är det i ett mycket litet sammanhang som jag har det finaste minnet ifrån.
Platsen är Söderhamn i slutet av 70-talet och jag hade startat ett mycket populärt evenemang på nybyggda Folkets Hus i Söderhamn. Tanken från början var att hitta ett evenemang på dagtid som kunde fylla vår stora dans-lokal Röda Rummet och närmast till hands var att köra eftermiddagsdans med ett lokalt dansband. Men här uppstod ett problem; det fanns inga dansband lediga på vardagar och eftermiddag för alla hade ju vanliga jobb.
Jag har alltid haft lätt för att hitta idéer och här kom nu en; varför inte köra diskotek med lämplig dansmusik för den persionärspubliken. Jag litade inte på någon så jag tog mig rollen själv och här inleddes min karriär som DJ. Det gick tror jag 2 gånger innan vi hade fyllt lokalen till sista plats och det blev en enorm succé för ”Pensionärs-Disco” Expressen skrev om Discot och en del blev lite ilska från dansarna på storstadspressen som tyckte att dansparen såg ut som en elvisp- den ena hjulbent och den andra kobent -. På kuppen blev jag idol hos alla tanter och vi har åtskilliga presentvaser -och skålar hemma från den tiden. Men nu till Barbros story;
Vi hade alltid stora populära artister på besök och nu skulle det bli årsfinal med jättestora Bosse ”Nygammalt” Larsson som gäst och vi väntade överfullt, men kvällen innan ringde Bosses fru och meddelade att hans röst var borta och kunde inte få fram en ton. Vi måste ersätta honom och han var ju inte vem som helst. Nu var goda råd dyra; jag ringde Vicky i Stockholm, manager åt bl.a Lill-Babs och skulle höra med henne om hon hade något förslag och hade ingen tanke på Lill-Babs för hon gjorde då krogshow i Göteborg. Men det här var en måndag och ingen show, så berättade Vicky att ”Barbro hört talas om det här discot för hennes mammas bästa väninna vägrade flytta hem till Järvsö förrän det här discot var slut för säsongen. Vicky ringde henne i Göteborg och i en hast bestämdes det att Barbro skulle ta en pianist med sig och komma upp till Söderhamn dagen efter och ersätta Bosse.
Röda Rummet var till bristen fullsatt, dansen började och jag sa ingenting till publiken. Så blev det kaffepaus, då vi alltid hade våra artistframträdanden och publiken såg förväntansfull ut inför Bosses entre, men jag tog ett djupt andetag, tog tag i micken och sa ” Mina Damer och Herrar, jag måste tyvärr meddela att Bosse blivit sjuk och det är bara att beklaga – ett mycket besviket sus hördes – men i samma ögonblick tog jag sats, ”men istället vill jag presentera en äkta Hälsingetös som kommit hit bara för Er skull (och bakom publiken hade Barbro smugit in ) LILL-BABS !!!!!!!
och här följde nu en mycket personlig och som det heter idag avskalad show
enbart till pianokomp. Det här blev en mycket fin stund och ett av de bästa jag sett med Lill-Babs genom alla år och när jag skriver det här, hör jag och ser jag henne samtidigt och jag blir mycket varm i hjärtat av den här ernorma artisten och fina människan.
Det här bleb en krönika som inte var tänkt så här men håll till godo
Hej så länge
Lasse
Hej Lasse!
TACK! tack för den fina krönikan om Lill-Babs, den var ett njutbart nöje att läsa. Och det som gör den extra innhållsrik är att dina ord om henne stämmer så till 100%. Jag har följt henne sedan 1963 och redan då var hon en stor artist, en stor medmänniska och en underbart vacker tjej. Man blir, precis som du säger, så varm i hjärtat och själen av att se henne och lyssna på de texter hon levererar till sin publik med både skämt och allvar. Ja, hon är sannerligen ett unikum och den bästa underhållare vi har i det här landet. Och fortfarande håller hon – still going strongest…
Hoppas du vill sätta ut denna fina krönika i gästboken på hennes hemsida; lill-babs.com
Hälsningar
Lennart
Hej Lennart
Ja, vi har samma åsikter Du och jag om henne och jag skall kolla om mina tekniska kunskaper i datavärlden räcker till att föra över den här krönikan till hennes hemsida.
Lasse