Kvällens tankar handlar om Mästarnas mästare i SVT som är slut och inte helt oväntat stod Per Elofsson som slutsegrare före fotbollstjejen Malin Moström.
Jag tänker inte kommentera deras prestationer i de småtrevliga tävlingsinslagen som vi många kommer att få uppleva på diverse fester i sommar. Stapla sten verkar vara lite nervkittlande.
Nej, det jag fascinerades av är den mycket fina ton som har funnits genom hela serien mellan deltagarna trots att tävlingsmomenten känns som om de verkligen ville vinna vilket inte minst Erika J. visade i den sista matchen.
Från början kanske många väntade sig att det skulle bli som vilken dokusåpa som helst Robinson, Big Brother och allt vad de heter med en massa intriger, tjyv och rackarspel, men allt det här uteblev och vi fick lära känna deras personligheter och den äkthet det kändes från kollegorna när deras stora segrar och även misslyckanden spelades upp.
Varför blev det då inte en vanlig såpa ? Min teori är att de är redan mästare och har fått kämpat mycket hårt för att få den positionen och därmed så trygga att de inte behöver bevisa något i form av sin status. I nästan alla andra såpor är det folk som har ett begär att med nästan alla medel bli en kändis även om det bara blir en B-kändis. Därför går det mycket ofta överstyr och det finns inte den här hjärtliga tonen mellan deltagarna. Jag tror också att kanske andra kanaler har något att lära av den här SVT-serien som lockat 1,5 miljoner varje tisdag att det behöver inte vara så häftigt och konfliktfyllt för att bli ”s.k bra TV”.
Serien visade också härliga profiler och vem kunde ana att den kärve skogsmannen Thomas Wassberg gillade hårdrock och t.o.m Anders Gärderud vågade släppa lite på sin svårtillgänglighet och verkade tycka att det var rätt kul. Jag hade en favorit genom hela serien i simmaren Emma Igelström som tyvärr åkte ut precis på målsnöret innan finalprogrammet.
Som sagt en härlig serie och jag hoppas att den kommer tillbaka nästa år med nya starka idrottsprofiler.
Tack för ikväll och om en stund blir det Go´natt Du i Sverige var Du än befinner Dig.
Lasse