Mitt bland melodifestivaler och seniorchansfinaler skall be att få berätta om 2 mycket speciella skånska gentlemän som jag mött.
Den förste är bortgångne skådespelaren Ernst Hugo Järegård som jag hade förmånen att jobba med under en peiod på 80-talet och det var en mycket facsinerande människa. Han var väldigt elegant och hans klädstil ytterst perfekt och här lämnades inget åt slumpen. Hans västar och kamelhårsulstar designade i Paris gick inte av för hackor.
Vi fann varandra genom ett gemensamt intresse i friidrotten och han var ständig gäst på alla DN-galor jag var inblandad i. Många minnen finns men här ett litet urval:
Vi skulle göra ett evenemang på anrika Berns och jag och min vapendragare Stene på DN behövde någon som gjorde ett stycke av Strindberg och det skulle vara på ämnet Kvinnor och jag ringde Ernst Hugo och hörde med honom och det gjordes en kväll hemifrån och hans svar var ; Hur visste Du att jag hade det här klart-ett ögonblick,,,, tyst i luren och så kom han tillbaka, harklade sig och så började att läsa en yttert stark monolog av Strindberg om hans kvinnohat och han spelade ut för fullt i telefon vilket betydde ett ofta högt tonläge och jag var tyst och lyssnade intensivt.
Min fru kunde inte undvika att höra och tittade förskräckt in i rummet och trodde att jag hade drabbats av världens utskällning. Men så var inte fallet och efter att ha kommit till slutet sa han : ”Vad tycker Du ?” Mitt svar blev ju positivt och direkt bestämde vi hur hans nummer skulle se ut med Strindbergsminkning och allt.
Jag måste beskriva hur det gick till; Inför ett fullsatt Berns dämpades ljuset
och en tät stämning fanns och helt plötsligt hördes ett skarpt ljud av en käpp uppifrån läktaren och taktfast närmade sig det starka ljudet scenen och där stod han som en porträttlik Strindberg och sedan gjordes monologen. Behöver jag säga att det blev succé och en enorm sådan.
Men han kunde också vara tvärtom – vi skulle repa i Blå Hallen på Stadshuset och först sjöng några idag ganska stora sångerskor och han blev störd av deras sång och uppskattade inte ljudet som heller inte var gjord för talet och därmed gick han hem och inga övertalningar hjälpte…..
En annan gång under en minst sagt regnig utomhuskonsert på Stadion gick han oavbrutit fram och tillbaka på löparbanorna bakom scenen och laddade trots det intensiva regnet och hatade den kvinnliga ytterst kända sångerskan med finsk brytnig som stod alldeles för stor plats och betedde sig illa och fortsättningsvis så lämnade han rummet om de dök upp på samma ställe under många år.
Trofast och en mycket god vän och jag beklagar hans alltför tidiga bortgång.
En annan skåning som dök upp i veckans media vara Ricky Bruch – en av de största namnen i svensk friidott -. Ricky dök upp i början på -70-talet och jag hade honom som en enorm dragningskraft på mina friidrottsgalor i Söderhamn under flera år och han gjorde alltid bra ifrån och gjorde världs-resultat i diskus och ofta även i kula. Många hade väldigt besvärligt med hans lynne men det var aldrig några problem. Ett bevis på detta var 1972 när vi stod inför en gala och det talades om en blivande tågstrejk som skulle ställa till vissa problem. Sent på kvällen innan galan skulle jag hämta den finske blivande OS-mästaren Pekka Vasala på stationen, men den förste som dök upp var Ricky som annars brukar komma sent till tävlingarna.
Vad gör Du här ??? Jo, jag läste att det kanske skulle bli problem imorgon med tågen så jag åkte ikväll istället. Ja, sån var han och jag vet när han skulle göra stora comeback på Stadion i en DN-gala och kastade långt var det mitt förtroende han hade.
En annan kul händelse som numera är preskiberad och kan berättas.
Alla gager till stjärnorna var ju inte helt vita och det skulle betalas kontant och det här året hade vi anlitat stans främsta skatterepresentant som utbetalare placerad i en liten kiosk dit stjärnorna anlände en och en och bl.aRicky som han var imponerad av och skulle kanske visa sin styrka och som blev ett rejält uppräknande av 100-lapparna på bästa kraftfulla pokersätt och en rejält handslag efteråt. Sköna tider att minnas när det fanns många profiler.
Jag återkommer senare idag om lite reflektioner på festivalen och framförallt om morgondagens final i Seniorchansen.
Lasse