Delfinal 3 och upplösningen
Vi befinner oss på Lilla Scenen ombord på Färjan och klockan är snart 13.00 och vi har en överfull lokal som just har varit med i Andreas ” På begäran” perfekt uppvärmning för Seniorchansen förstårs.
I vårt Green room sitter 6 artister som just nu bara längtar efter resultatet.
Signaturen går igång och Liza ser ut att trivas i rollen som programledare och med sin specialtext på Willkommen blir stämningen genast på topp.
Alla presenteras och gör en kort snutt av sin låt – kul att se på – nästan så att vi blir rädda att vi valt fel finalister.
Men nu trumvirvel och första guldkuvertet öppnas……….. Finalist nr. 1 är
Kjell Höök och stora applåder för han var ju publikens favorit redan igår kväll och nu gjorde han sin ”Save the Last Dance….” om möjligt ännu bättre .
Så dags för nummer 2 och trumvirveln från Tony i BBK ljuder länge, men SÅ
Britt-Marie Stridh som åter gör sin fina skildring av Zigenarflickans sång och jag tycker att hon är mycket bättre idag och hennes text går fram bättre och även hon stora applåder och så dags för trean och jag säger några ord till tröst från jurybordet till de som inte kommer med. Men så läser Liza upp namnet; Harriet Säfström som inte fattar någonting och det var länge sedan jag såg en så glad finalist i talangsammanhang. Hon måste läsa själv för att bli övertygad och nu svängde det till bra mellan henne och bandet . Kul !
Så dags för oss i juryn, Andreas och Gunnar från Wallmans och kryssnings-värden Andreas och under tiden gjorde Liza sin ”LillBabs” dvs ut bland ”killarna” nåja i publiken och med sin version av Du är min man så är succén given och det är stor show på Seniorchansen och vad som är så kul är att det är sådan glädje och gott kamratskap mellan alla medverkande.
Så dags att kora vinnaren och under publikens stora jubel stod Kjell Höök som vinnare och klar för finalen den 9 februari och sedan blev det extra-nummer från Kjell med Twilight time och han ville inte gärna lämna scenen.
Som jokerkandidat utsåg vi Britt-Marie, men innan hon får besked så skall vi avverka den sista delfinalen nästa måndag, som också blir riktigt spännande och då får vi höra en gammal Demertlåt, lite Piaf och Jöbacks paradnummer Guldet blev till sand.
Som sluträtt som vanligt Wallmansshowen och jag är på riktigt gott humör när jag lämnar Cinderella den här gången än en gång konstaterar jag ”att det inte finns många jobb som slår det här”
hälsar Lasse
PS: Måste bara skriva om vad som händer när man kommit iland och det som finns precis utanför dörrarna som .t.ex idag med en riktig röra.
– folk ser nöjda ut – ingen Tull idag –
– rökarna som med nästan desperat blick måste få upp cigarettpaketet för
så snabbt som möjligt
– alla tittar efter sina bussar och släpar på sina ölkartonger och idag blandas
alla med hängivna Lasse Stefanzfans som spelar ikväll
åsså har vi Färjans lilla ”kiss and cry”hörna och här tas det ena avskedet efter det andra efter några lyckliga timmar ombord med kanske en ny bekantskap.
Rätt kul och titta på skådespelet utanför terminalen och inget unikt för Färjan utan det är bara en del av det fantastiska med en kryssning. DS.