Vad allvarliga alla är på första parkett och kameran sveper över publiken och det är en rätt kul bild. Samtliga herrar i svartvitt och det skulle nästan se ut som ett pingvinklippa om inte på varsin sida av de svartvita finns färggranna damkreationer. Egentligen lite orättvist, eller hur.
Den kungliga familjen gör entré – Kungssången sjungs traditionellt
Kungen ser som vanligt avslappnad ut – Silvia lite stelt leende
och en liten fundering trivs Madeleine och Carl-Philip i den
här miljön.
Kronprinsessan har lärt sig läxan och lyssnar artigt medan Kungen
inte verkar speciellt intresserad utan verkar fundera på helt andra saker och bilden glider över till pristagarstolarna som nu fylls av pristagarna och de gör entré till en Mozartmarsch och Nobelstiftelsens ordförande
Magnus Storch öppnar ceremonin och är ett proffs i Talarstolen.
Ny musik Lars-Erik Larssons pastoralsvit – vackert
I sådana här sammanhang måste man spela fin klassisk musik och alla måste tycka om det, eller…
kemipristagaren nickar till lite, tröttsamt det här, men den franske pristagaren i Litteratur ser oförskämt pigg och ungdomlig ut.
Många japaner bland pristagarna så det det fordrades lite japanska i slutet av högtidstalen
men nu musik igen ;Barberaren i Sevilla och en närbild på min kompis Janne med flöjten och det får bli en avslutning på det här och kanske blir det en ny rapport från iakttagelser från Nobelmiddagen i Blå Hallen…..