Cabaret på Stadsteatern
Ikäll har IngaBritt och jag varit på föreställningen Cabaret med Helena Bergström som Sally och Richard Wolff som Konferencieren
Vad tyckte vi då;
Men först en liten resumé; Jag har två stora musicalfavoriter och det är Miss Saigon ocn Cabaret. Förutom filmen med Liza Minnelli och Joe Grey har jag sett en riksteaterföreställning för länge sedan och på senare år en uppsättning på Oscars med bl.a Richard Carlsohn och på Tyrol med Peter Jöback som Konfercieren och både Richard och Peter var lysande i sina roller däremot har inte deras två Sally övertygat, men det är klart att i jämnförelse med Liza står sig alla slätt och nu en recension på kvällen.
Vi åker ned till Sergels torg och Stadsteatern och att komma in i en teater-foaje ger alltid en viss känsla och det är riktigt härlig miljö.
Platserna på parkett var lysande – 7:e bänk och mitt fram –
Richard W.gjorde entré till Willkommen och stämningen spred sig snabbt och alla dansare varit riktigt dekadenta och här hade både smink och kostym hittat rätt och de var som det skall va inte speciellt vackra men oerhört duktiga dansare.
Föreställningen var mycket bra och underhållande med bra musik,men den saknade det farliga Berlin och Richard W. var nu en nästan snäll farbror som gled omkring utan den nerv han hade som ”Zac” i Änglagård och Helenas ”Sally” var spelmässigt helt okay men vissa av sångpartierna hade hon svårt för även om hon gjorde ”det är vår tur” (Maybe this time) väldigt bra. Men den stora behållningen var Siw Malmqvist som Fräulien Schneider och Lars Lindh som Herr Schultz som hade ett lysande samspel.
Men som alltid på musical – trevligt.
Go,natt önskar
Lasse