Bonderomantik……….

Att titta på och följa en serie som t.ex Bonde söker fru betyder inte att det måste vara spännande eller speciellt bra heller, men om man hittar andra infallsvinklar så kan det bli intressant i alla fall.
Jag gillar Bonden för att det är vanliga människor som trots allt inte är rädda för kameran  och därför blir det mer ett spel mellan människor och hur de fungerar i grupp där det finns ett given konkurrenssituation.
TV 4 har i år lyckats med att skapa fyra helt olika grupper som var och en levererar helt olika sorts dynamik;
Johan är den unge killen som både njuter av att ha många tjejer kring sig, flirtar med alla  men också pressad av rollen han själv sökt sig till att han måste hitta någon i gruppen, vilket jag tror är ett större problem för honom än vad som TV-kameran visar.
Tjejerna han bjudit in är många väldigt unga och är så klart jätteglada att få visa upp sig i TV på bästa sändningstid och jag tror t.ex att storstadstjejen med den ärtiga sport bilen inte passar in och när hon dessutom fick allergi av miljön så är det nog snart slut. Den enda i hans gäng som känns äkta är Amanda som gråter en skvätt och visar äkta känslor och jag hoppas att det går fram hos Johan mitt i hans jaktiver.
Tomas är en sympatisk kille som verkligen är väldigt seriös i sin iver att hitta en livskamrat och jag tror att han hittar en i gruppen som han kan leva ett bra liv med  och det beror helt och hållet på hur han tänker, men har lyckats hitta fyra stycken olika personligheter, en glad som skrattar jämt (usch va nervöst) tjejen som inte berättat om sina barn har nog inte stärkt sina aktier…….jag har gillat Louise framtoning men hon var inte stark i kohagen däremot den dragspelande tjejen Ulrika visar sympatiska drag och jag tror att hon med sitt lugn är ganska rätt för den här 35-åriga ungkarlen som åker Vasaloppet. Och visst skulle det vara trivsamt med lite dragspelsmusik på midsommarafton.
Jonas ärväl gruppen som är minst dynamisk  och det beror nog mycket på att de är lite äldre och har en del i bagaget med sig och är inte alltför heta. Jonas är en välbeställd bonde från Öland som kanske inte kommer att hoppa på första bästa och det svårt att gissa hur han tänker. TV har inte lyckats få honom att öppna sig utan han känns ganska hal. En intelligent, lugn kvinna i gruppen är Sara som säkert skulle bli en bra livspartner till en välbeställd bonde men är hon beredd, ja, det får seriens fortsättning visa.
Ann-Katrin är roligast i gruppen och redan från början fanns de största, om de blygaste , profilerna och jag blir förvånad att det finns såna här människor som klippt ur en Åsa-Nissefilm från 50-talet. Ann-Katrin själv är ju en direkt kopia på den tafatta bondjäntan som blev över och nu letar en karl, men vet inte riktigt hur man gör…..och med de shortsen lockar man ingen modern kille, men hela det här gänget känns tafatta och liksom famlar fram och när de skulle upp på höloftet så var det filmkomik och äkta pilsnerfilm.
Heder åt Ann-Katrin som lyckats hitta såna figurer ur brevskörden; Gert var en skrytig självsäker karl och den mest tafatte Roger och bägge hade fyllt en plats i mitt lilla filmmanus, 28-åringen som skulle upp på höskullen är en som kanske blir ”bitter” om han får åka hem och deras uppvisning i dans i hagen och det var väl inte Let´s Dance direkt, men en dans i hagen är aldrig fel med viftande shortsbyxor.
Några prognoser är omöjliga här för de visar inget annat än den lille kraftiga 28-åringen som inte lyckas med kullen den här gången, men jag tycker att det börjar ta sig i grupperna, spänningen finns och framförallt komiken som liknar äkta svensk pilsnerfilm från 50-talet.
Jag vill nog öka mitt betyg till 4 bockar.

Go,natt Du i Sverige var än Du befinner Dig
Lasse

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *