Tidernas förändras även talanger……

Tänk vad talangerna förbättras och hur många de är som har en enorm talang och jag kan bara gissa vad det beror på och för några år sedan sa man alltid att det berodde på den svenska musikskolan och visst har de gjort ett bra jobb MEN jag har aldrig delat den uppfattningen vad det gäller elever som har ambitioner att bli soloartister. De har nästan alltid motarbetats för det är fint att spela i skolans symfoniorkester för att inte tala om att sjunga i kören och acceptabelt att spela rock men att bli framgångsrik som soloartist det är inte riktigt ”fint”. Hon eller Han kan bli uppmärksammad och då faller hela filosofin med alla skall vara lika samtidigt som gymnastikläraren står i samma skola och hyllar sin sprinterstjärna eller vad det nu är…..
Jag
har under alla mina år i den här branschen nästan aldrig mött någon som haft en renodlad positiv inställning och jag kan nästan räkna in dem på ena handens fingrar. Den första var Lisa N.musik-lärare som tipsade mig om henne och nu finns Daniela i Ö-vik som har en kul inställning.
Så vad beror det då på ? Jag tror mest på TV-programmen med från början med Fame Factory och Idol är särklassiga förebilder och inspirerar så många och sedan tror jag att våra och andras tävlingar betyder en hel del att de får en fin rutin genom att vara med och sjunga under en viss press och därmed skärper alla sig och därmed utvecklas man. Och visst har det hänt mycket och åter ett härligt talangminne;
Min allra första talangtävling gjordes 1976 i Söderhamn och vilka fantastiska deltävlingar – Alla fick vara med – vi hade ett toppband med Thomas Jutterström som kapellmästare och det lät himla bra även om inte de tvättäkta amatörerna inte var på riktigt samma nivå och bland mycket annat så minns jag ett fantastiskt tillfälle. Låten var ”Musik skall byggas utav glädje” och som sagt orkestern öste på och sångerskan drogs med och hela hennes scenspråk gjorde att publiken började jubla och ju mer de jublade  ju mer exalterad blev sångerskan och snart förstärktes jublet med skratt och stampande i golvet och när låten var slut så tyckte nog den här tjejen eller damen att hon gjort sitt livs grej men det var ju inte riktigt så…..men så här var det då och de flesta var amatörer i ordets rätta bemärkelse och så är det inte nu, men ibland längtar man efter något som är så dåligt att det blir kanon och vad man kan önska sig att det dyker upp något i Talang 2009 där sånt är möjligt.
Ha en fortsatt trevlig kväll….
Lasse