Nu är det skärtorsdag och den är dimmig här i Ekvik med 1 plusgrad, men väderrapporten lovar lite bättring. Idag kommer Sandra, David och Tomas upp hit och det blir kul. Vad är då skärtorsdagen annat än en inledning på en skön påskhelg. Den är lite rörig, folk jobbar och folk jobbar inte, affärstiderna är lite diffusa och det är framförallt en mycket stor trafikdag där många är på väg någonstans – kör försiktigt Ni som skall ut och åka –
Satt nu på morgonen och tittade igenom mina dagböcker om skärtorsdagen men kunde se att vi varit flitiga besökare på Gran Canaria den här tiden, men på senare år har vi mest varit här i Ekvik.
Lyssnade på radion där de berättade om en seger för kyrktuppen på Soldat-kyrkan i Gävle intill Soldathemmet i någon slags rikstävling om finaste kyrktuppen.
Soldathemmet i Gävle var ett välbesökt fikaställe när jag gjorde ”lumpen” och faktiskt en plats som kanske betytt mycket för min inställning till rökning och att snusa. I lumpen fick vi lite minst sagt onödiga kvällstjänstuppgifter och den här gången skulle jag och min kompis Lars-Olof Höök gräva upp gamla minigolfbanor just vid Soldathemmet. Vi var nyfiken och skulle i tristessen pröva på det här med snus och det var inte frågan om några påsar utan ”rejält” lössnus och vi lag in samtidigt och mitt träffade tungan och det stötte på patrull och snabbt spottades det ut och i samma sekund beslöt jag ”aldrig mer” och det har jag hållit och samtidigt ingen rökning och jag har aldrig rökt en cigarett någon gång. För kompisen Höök gick det sämre för han råkade svälja en del och det blev ingen trevlig afton för honom men samma beslut fattades av honom och han blev sedan svensk rekordhållare i längdhopp och snuddade vid 8 meter och även OS-finalist. Jag var också bra att springa terräng på den här tiden och vara ofta i toppen på våra militärtävlingar och så var det dags för stort orienteringsmästerskap för 2-mannalag och Höök och jag bildade lag och innan start utnämnde vår något fanatiske furir oss till storfavoriter – Höök som toppfriidrottare och jag som ”utomordentlig bra terränglöpare” skulle vara oslagbara, men vi hade ingen bra orienteringsdag och blev klart sist och det var en mycket besviken Furir som svikit hans tro på oss. Oj, va roliga lumparminnen det finns, men det får vi ta en annan gång.
Nu är det dags att åka in till stan och köpa ägg och en påskskinka och kanske lite mer.
Vi hörs
Lasse